Kratta i manegen för framtidens jobb – Stefan Fölster ger sin syn på framtidens arbetsmarknad

Var kommer framtidens jobb att finnas? Hur kan verksamheter se till att ha rätt kompetens vid rätt tidpunkt? Vilken kompetens kommer inte alls att efterfrågas? Ett som är säkert är att utvecklingen går oerhört snabbt och vi behöver redan idag skaffa oss förståelse om framtiden.

Stefan Fölster, Chef Reforminstitutet, gästbloggar hos oss och belyser ämnet tillsammans med Nima Sanandaji i boken ”Framtidens jobb” (Volante förlag) och här ger han dig sin bild av de tydligaste strömningarna.

I boken “Framtidens jobb” granskar vi (Stefan Fölster och Nima Sanandaji) arbetsgivares önskemål i tusentals jobbannonser och visar hur snabbt kompetenskraven skiftar. Utifrån en inventering av kommande teknik och ny organisation analyseras också hur kraven ändras under de kommande 15 åren.

Svensk industriproduktion är idag 20 procent lägre än vad den hade varit om den hade växt som den tyska, enbart under de senaste 6 åren. Sedan millennieskiftet har vart fjärde industrijobb försvunnit.

Ett resultat vi ser är att omstöpningen går snabbare i Sverige än på de flesta håll. Vi presenterar resultaten från en enkätundersökning bland 6000 privata arbetsgivare. Fyra av fem menar att kompetenskraven förändrats jämfört med för fem år sedan, och var fjärde beskriver förändringen som omfattande. I en annan undersökning från OECD är Sverige det land med den snabbaste teknikdrivna omställning i arbetslivet bland rika länder.

Ett annat, mycket oroande, resultat är att kompetensväxlingen inte fungerar. I vår undersökning svarar två av tre tillfrågade företag att de inte lyckats ”anpassa den samlade kompetensen i företaget för att klara de nya behoven”.

Ett tredje resultat är att många industriföretag drar ner på traditionella orter trots att de har order och skulle kunna utöka. De har svårt att hitta den kompetens de behöver i digitaliseringens era eller att locka sådana personer till de traditionella industriorterna. Misslyckandet förklaras till stor del av att utbildningssystemet där inte rustat ungdomar för framtidens jobb.

Ett fjärde resultat är att omstöpningen accelererar. Kinesiska konkurrenter kommer ikapp fler svenska industriföretag, samtidigt som dessa har påfallande svårt att matcha tekniksprången hos världens digitala snabb-växare. Runt hörnet finns till exempel självstyrande bilar, med vilka stadsbor om något decennium väntas klara sig med en fjärdedel så många bilar som idag. Bilindustrin behöver redan nu leta efter nya affärsidéer. Många företag i industriorter belastas också av vågen av nya pålagor från regeringen, till exempel högre skatt på allt från ungdomsjobb till transporter. Det sker samtidigt som nya regeringar i USA och Storbritannien laddar för kraftiga förbättringar av villkoren för sina industrier.

Ett femte resultat är att även många tjänstemannajobb är hotade. Royal Bank of Scotland har till exempel nyligen sagt upp 550 anställda, ersatta av robotiserade rådgivare. Sverige står inför en våg av automatisering i bank, försäkring och liknande tjänster. I tillväxtområdena sugs uppsagda in i nya jobb. I ekonomiskt sårbara orter blir det däremot ett hårt slag mot den lokala köpkraften som har följdverkningar även för handel och service.

Det är alltså bråttom att förbereda hela Sverige för framtidens jobb, om vi vill undvika revolter från orter som hamnar på efterkälken. Men vilka kompetenser efterfrågar arbetsgivare nu och framöver?

Vår inventering tyder på att den vanliga kartläggning av brist- och överskottsyrken missar poängen. Den mest efterfrågade kompetens har personer som förenar ett yrkeskunnande med digitaliseringsskicklighet. Framtiden skapas av de som har denna dubbelförmåga. Fördjupad digitaliseringsknow-how måste bli självklar i alla utbildningar.

En andra slutsats är att ungdomar ogärna specialiserar sig. Det är viktigt att upplysa om att det finns stor efterfrågan för mer specialiserad kunskap. För många generalister är efterfrågan lägre.

En tredje slutsats är att vi är vid vägs ände med strategin att ständigt förlänga utbildningar. I åtskilliga IT-utbildningar är första årets material redan förlegat när studenten tar examen. I stället borde utbildningar erbjudas i korta moduler som enkelt kan förändras och uppdateras. På det sättet kan fler dras in som inte tror sig klara en lång utbildning, och kan få kvitto på varje etapp. Modulerna inbjuder också till livslångt lärande. Arbetsgivare kan vara med och utveckla dessa och använda dem för vidareutbildning av anställda.

En fjärde slutsats är att fler av modulerna bör byggas som ”digitala lärare”. På det sättet kan de lättare användas även hos arbetsgivare, samt utanför universitetsorterna. Digitala lär-plattformar är också mycket lämpade för att simulera verkliga situationer, snarare än att bara lära ut teorier. Dessa kan bli Sveriges svar på den karriärbana lärling-gesäll-mästare-högskoleingenjör som har tjänat den tyska industrin så väl, men som har varit svårt att förverkliga här.

Dessa fyra slutsatser kan hjälpa avindustrialiseringsbygder att klara kompetensväxlingen bättre. Skolor, högskolor och arbetsgivare kan med hjälp av digitala moduler erbjuda högkvalitativ utbildning som öppnar vägar även för de som aldrig kommer i närheten av en universitetsort. En sådan satsning på framtidsinriktad kompetens kan bli dagens motsvarighet till arbetarrörelsens långt svunna bildningsideal.

Därtill krävs säkert traditionella recept som underlättar för framväxten av framtidens jobb i svagare områden. Bättre förutsättningar för nya och växande företag och lättnader i regelmattan skulle vara till stor hjälp för orter som kämpar för att behålla ett livskraftigt näringsliv.

Stefan Fölster, Chef för Reforminstitutet


Om författaren

Stefan Fölster är nationalekonom med ett förflutet som professor, che för HUI, chefekonom på Svenskt Näringsliv. Idag är han chef för Reforminstitutet (www.reforminstitutet.se), en tankesmedja som analyserar innovativa tillväxtorienterade reformer.

Han har skrivit böckerna Robotrevolutionen och Framtidens Arbete och håller ofta föredrag hur digitaliseringen påverkar olika branscher, välfärdstjänster och arbetsmarknaden. Han är också internationellt uppmärksammad med boken The Public Wealth of Nations, som blev årets bok 2015 i Financial Times och Economist. Sommaren 2017 publicerades efterföljaren The Public Wealth of Cities.

Läs om våra övriga bloggare